Inlägget gjort

Veckans tips! 2-7:e aug.

Denna vecka är det ganska lugnt, då alla väntar på att Way Out West ska dra igång på torsdag, men några små tips har vi skrapat ihop.

Lördagen den 3:e augusti: Stephen Simmonds + ADL + Sophie Robertsson & Friends och massa DJs, The Docks, kl 21.

Jag har fortfarande inte hittat mig ner till The Docks i Frihamnen än, men imorn kör de sin lördagsbrunch som fortsätter med trevlig musik från bland andra Stephen Simmonds innan det blir untz-untz småtimmarna framöver. Simmonds spelar klockan 22. FB. Tycker du det är för mycket untz kan du ju med fördel gå till Rio-rio där Anton o co i vanlig ordning kör Slice of Life.

Onsdagen den 7:e augusti: Olle Ljungström, Liseberg, kl 20.

Alla som har bytt sin biljett mot Way Out West-armband får gå in gratis på Liseberg och se Olle. Fin början på festivalhelgen. Efter Olle kan en med fördel bege sig till Pustervik där det även där är gratis att gå in, även om ens enda armband är av guld. LÄNK.

Torsdagen den 8:e augusti och två dagar till: Way Out West, Slottsskogen och en massa goa klubbar.

På torsdag börjar ju Way Out West, det har ju ingen missat. Tyvärr ställde Azealia Banks in (igen) so That cunt ain’t gettin’ eaten. Vidare är det högst märkliga att de lagt Beach House och Neil Young SAMTIDIGT (även nu när de uppdaterat schemat pga Banks avhopp). Come on! Även The Roots har ställt in. De ersätts med Public Enemy, dock. Väl godkänd ersättare med så kort varsel! Vilken klubb väljer ni då? Jag väljer Park Lane där fine Steve Mason spelar. Kommer ni ihåg gamla Beta Band? Han frontade den gamla gruppen och har gjort en stundtals lysande skiva i år: Monkey Minds In The Devil’s Time. Wow på FB. Jag kommer ge er tre små band per dag på Way Out West tor-lör samt att det blir lite matintervjuer så håll utkik!

Inlägget gjort

Lotta Lundgren skär av sig fingrarna när Feists musik gör henne begeistrad!


Du känner igen Lotta Lundgren från tv-serien Landet Brunsås eller kanske från hennes blogg som sedan blev boken Om jag var din hemmafru. Nu är hon aktuell med nya TV-serien Historieätarna som har premiär på SVT på torsdag klockan nio. Hon tipsar om att andra avsnittet, om 70-talet, är hennes favorit än så länge. Vi passade på att fråga henne några frågor om musik!

Brukar du ha musik på när du lagar mat? Om så är fallet, vad brukar sätta igång fantasin?

Ganska sällan faktiskt. Jag lyssnar på musik på samma sätt som jag äter mat — med närvaro och intensitet. Spelar jag för bra musik tappar jag bort mig själv vid spisen och glömmer vad jag håller på med. Musik kan vara farligt, man får så starka känslor. Igår lagade jag något improviserat arabiskt samtidigt som jag lyssnade på Feist och blev så begeistrad att jag skar av yttersta topplocket på höger långfinger. Så jag brukar lyssna på radio istället. P1, Alex och Sigges podcast, Radiolab eller Värvet.

Tycker du att det bör spelas musik på en restaurang?

Nej, jag tycker nog inte det. Man äter för snabbt då och får svårt att prata med varandra, och det är liksom det som är själva poängen med att äta tillsammans — att man får prata med varann. 

Nämn ett roligt konsertminne!

Gud, vad ska jag välja? Kanske Entombed på Magasinet i Göteborg i början av 90-talet. Jag var tjugo och bland de äldsta i hela lokalen, och nästan den enda som var tjej. Om jag spelade i band skulle jag ha velat ha precis den publiken. Alltså maniska femtonåringar som rörde sig så synkroniserat att det såg ut som om de var förprogrammerade till musiken. Som en enda organism. 

Hur konsumerar du musik idag?

I lurar. När jag cyklar, städar, går mellan olika platser, åker taxi eller kollektivt. Sen försöker jag spela musik för mina barn, de är fyra och sex år och verkar ha medfött värdelös musiksmak, så man måste hjälpa de på traven. Men man kan bli överraskad av vad som biter på dem. Vi har lyckats få in dem på Den svenska björnstammen, Olle Ljungström och Arcade Fire. Daniel Adams-Ray gillade de också. Och Florence + the Machine. Men mycket annat som jag gillar funkar inte alls. 

Spelar du något själv?

Jag har sjungit, förr. Jag har en liten gles och rolig röst som lyckas låta som när en skolklass på mellanstadiet har musiklektion. Man kan höra den köra i bakgrunden på några av spåren på Timo Räisänens första platta. Och så sjunger jag lite Alice Babs i vårt sista avsnitt av Historieätarna. Fast det blir nog bortklippt. 

Om du hamnade på en öde ö med bara kokosnötter som föda och en batteridriven vinylspelare som sällskap, vilka tre skivor hade du velat spisa?

Åh, vilken mardröm. Neil Young — Harvest Moon. Alison Krauss & The Union Station — New Favourite och Winhill/Losehill — Swing of sorrow, om den ens finns på vinyl. 

Vad är bästa soundtracket i sängkammaren?

Det ska inte vara någon musik i sängkammaren. Jag har annat för mig där.