Publicerad den 5 kommentarer

En genomgång av P3 Guld-vinnarna.

Igår var det P3 Guld-gala i stan, vilket jag inte märkte av mer än att twitter-flödet såg lite annorlunda ut och att en kamrat raggade på First Aid Kit på Yaki-Da. Diskussionen efter branschfesten har sedan handlat om att inga brudar vann några priser, vilket Stockholmsnatt ovan bemötte bäst. Själv satt jag och drack öl med en massa män (Rockcirkeln) och pratade om vår egen lista över 2011 års fem bästa skivor. Här kan du lyssna på resultatet. Jag tänkte att jag i vart fall skulle testa de olika vinnarna från P3-galan för att se om jag kanske skulle tänkas gilla nåt i vart fall.

Årets artist: Kapten Röd – Ju mer dom spottar.

Fy fan vad jag hatar sånt här. Eurotechno i nån sorts reggae-tappning. Att svenska folket (nåväl, P3-lyssnare) tycker att det här är det bästa som kom förra året är ju helt jävla skandalöst. Till och med bruden som gillar att komma är ju bättre.

Årets Grupp: Deportees – Island & shores

Ett år i avsaknad av Kent höjer folk de här tråkmånsarna till skyarna.

Årets Låt: Den svenska björnstammen – Vart jag mig i världen vänder

Den här finns i 18 (!) remixer på Spotify. Jag hatar redan originalet, så inte fasen tänker jag testa nån av dem. De sjunger som Håkan Hellström i River en vacker dröm, men de gör det dåligt. Och ett fulare beat får man leta efter.

Årets Nykomling: Den svenska björnstammen

Det är nästan så man saknar vargdebatten. Suck.

Guldmicken (Årets liveakt): Kapten Röd

Ser du mig på en spelning med den här muppen får du full tillåtelse att slå mig på käften för att jag antagligen försöker ragga på nån brud med kass musiksmak.

Årets Pop: Syket – With love

I somras var jag funkis på Knarrholmen och gitarristen i Syket var riktigt trevlig och undrade om hans plektrum kunde ge honom en öl eller två. Musiken är dock ganska trist, men inget jag stänger av radion för, bara väntar på att den ska ta slut.

Årets Hiphop/Soul: Ison & Fille – För evigt

Finns det INGEN i hela Sverige som kan göra några bra beats? Kolla gärna upp Shlohmo som jag hade satt i denna kategori om vi inte skulle begränsa oss till Sverige. Men det måste vi ju. Det är synd att Albin Gromer inte hann få ut sin skiva innan årets slut, men den kommer kanske hamna här om ett år? Hans Här inne hos mig är för mig årets bästa svenska hiphop-låt.

Årets Dans: L-Wiz – Samlad produktion

Här var inte beatsen helt värdelösa i vart fall. Men ändock tråkigt, tråkigt, tråkigt.

Årets Rock/Metal: Graveyard – Hisingen Blues

Ok, här är jag lite partisk. En låt som har Hisingen i sin titel? Även om det följs av ordet blues. Inte så pjåkigt faktiskt, Hellacopters har gått in genom mina öron och de går lika lätt ut som dessa. Enda låten jag kan tänka mig att lyssna på av dessa vinnare.

Mitt test har genomförts genom att jag har lyssnat på artisternas mest populära låtar på Spotify.